Faktorer som påverkar bearbetningen av ultra-precisionskomponenter
Ultra-teknik för precisionsbearbetning introducerades på 1960-talet. Det är ett viktigt medel för att förbättra prestanda, kvalitet, livslängd och tillförlitlighet hos elektromekaniska produkter, samt att spara energi. Ultra-precisionsbearbetning avser en bearbetningsteknik med ett bearbetningsfel på mindre än 0,1 µm och en ytjämnhet på mindre än Ra 0,025 µm. Det är också känt som bearbetning på under-mikron-nivå. Nivån på ultra-precisionsbearbetningsteknik är en av de viktiga indikatorerna på ett lands tillverkningsindustrinivå.
Förutom fluktuationer i hydrauliska och pneumatiska källor har arbetsmiljön en betydande inverkan på bearbetningskvaliteten. Därför är arbetsmiljön en nödvändig förutsättning för att säkerställa bearbetningskvaliteten. Arbetsmiljön omfattar främst krav på temperatur, renlighet och vibrationsisolering. Förändringar i omgivningstemperaturen har en särskilt märkbar effekt på verktygsmaskinernas noggrannhet. Termiska faktorer, inklusive förändringar i omgivningstemperatur, står för (40-70) % av det totala bearbetningsfelet. Inträngning av damm kan orsaka repor på arbetsstyckets yta och därmed påverka dess ytkvalitet. Om vibrationer uppstår under bearbetningsprocessen kan ränder eller vågiga mönster uppträda på arbetsstyckets bearbetade yta, vilket avsevärt minskar dess ytfinish.
När precisionskraven för ultra-precisionsbearbetning ökar, blir kraven på bearbetningsmiljön hårdare. Denna analys fokuserar på tre huvudfaktorer som påverkar precisionen vid ultra-precisionsbearbetning: fluktuationer i lufttrycket, förändringar i omgivningstemperatur och externa och interna vibrationer. Faktorerna som påverkar precisionen vid ultra-precisionsbearbetning är dock mångfacetterade. För att förbättra precisionen i ultra-precisionsbearbetning är det inte bara nödvändigt att förstå dessa påverkande faktorer utan också att bemästra lösningarna.
